Vanlig Onsdag... nåolunda...
Idag hade vi sammanlagt tre timmar samhällskunskap. Enligt schemat altså. Men tre timmar på en dag blir lite mycket, så vi fick sluta lite tidigare på åtminstonde den ena lektionen. På förmiddagen gick vi igenom de tre grunläggande ideoligierna (Libaeralism, Socialism och Konservatism) och på eftermiddagen gjode vi någon flummig övning. Den var så att vi fick ett senario; Vi tågluffar med en peson som vi känner, men inte så jätteväl. I ett land gör polisen en rassia på tåget och vi kastas i varsin cell, utan möjlighet att prata med varandra, trots att vi har pass och grejer. Vi vet inte riktigt vad vi är anklagade för, men vi får veta hur det blir om vi gör på tre olika sätt.
1) Om vi båda erkänner får vi sitta fem år i fängelse var.
2) Om vi båda nekar så får bådaa sitta i fängelse i två år.
3) Om en enrkänner och anger den andre (som nekar) så får den som angav sitta i fängelse i ett år och den som angavs i tio år.
Så, vad gör man? Det moraliskt korrekta är ju att neka, men det är också det mest riskfyllda. Om den andre anger dig så får du tio år. Det säkraste är ju att erkänna, men om den anre nekar så har du dömt någon till tio års fängelse.
Jag gillade en av sakerna vi gjorde på dramat idag. Halva klassen skulle tälla sig i en cirkel med ryggen innåt, blunda och sträcka ut händerna. Den andra halvan skulle gå fram till var sin person, sätta sinna fingertoppar mot den presonens fingertoppar och leda personen runt i rummet. Den personen som kan se fick gå baklänges, för det finns en gräns för vad våran dramalärare vill utsätta oss för. Sen skulle man byta personer med varandra lite då och då, hellst utan att lämna nåon som blundar helt utan någon kontakt. Efeter ett tag bytte vi så att de som lett fick bli ledda i stället. Det krävs att man litar på de andra i klassen för att övningen ska fungera. Man måste lita på att de ska leda en säkert fram. Det var inte alla som lyckades blunda hela tiden, men det var ju ingen som tvärvägrade, vilket våran dramalärare blev lite imponerad av.
Joels sexualitet var uppe för debatt. Det var väldigt intressant att lyssna på, tillsammans med allt annat som de prtatade om runt samma tid. Det är nästan altid kul att lyssna på när folket i min klass pratar på rasterna, säaskilt om Joel är med, han brukar ha en del kul saker att säga.
Vi hade idrott idag med. Vi gick upp till Ryds mortionscentrum och spelade frisbeegolf. Det var kul. Jag gick med Amanda och Sofie. Jag hade kul och jag hoppas verkligen att de också hade det.
Jag missade bussen hem och fick övertyga Lennart om att han skulle komma och hämta mig för att jag skulle hinna rida. Han var lite sur, men gick med på det.
Angårende ridningen, det gick bra. Vi var nera på ridbanan. Vi konditionstränade faktiskt inte, det är lite svårt när man ska dela ridbanan med min lillasyster. Följdaktligen blev inte Snowdrop särskilt svettig, men det gör inget. Jag får helt enkelt kondisträna på fredag (det är lektionsridning imorgon). Jag tror att det var skönt för både Snowdrop och mig att få göra något annat än att bara konditionsträna och gå i skogen.
Stegräkning idag: 15430 (tror jag, vet att det var 15 tusen och att det slutade på 30)
1) Om vi båda erkänner får vi sitta fem år i fängelse var.
2) Om vi båda nekar så får bådaa sitta i fängelse i två år.
3) Om en enrkänner och anger den andre (som nekar) så får den som angav sitta i fängelse i ett år och den som angavs i tio år.
Så, vad gör man? Det moraliskt korrekta är ju att neka, men det är också det mest riskfyllda. Om den andre anger dig så får du tio år. Det säkraste är ju att erkänna, men om den anre nekar så har du dömt någon till tio års fängelse.
Jag gillade en av sakerna vi gjorde på dramat idag. Halva klassen skulle tälla sig i en cirkel med ryggen innåt, blunda och sträcka ut händerna. Den andra halvan skulle gå fram till var sin person, sätta sinna fingertoppar mot den presonens fingertoppar och leda personen runt i rummet. Den personen som kan se fick gå baklänges, för det finns en gräns för vad våran dramalärare vill utsätta oss för. Sen skulle man byta personer med varandra lite då och då, hellst utan att lämna nåon som blundar helt utan någon kontakt. Efeter ett tag bytte vi så att de som lett fick bli ledda i stället. Det krävs att man litar på de andra i klassen för att övningen ska fungera. Man måste lita på att de ska leda en säkert fram. Det var inte alla som lyckades blunda hela tiden, men det var ju ingen som tvärvägrade, vilket våran dramalärare blev lite imponerad av.
Joels sexualitet var uppe för debatt. Det var väldigt intressant att lyssna på, tillsammans med allt annat som de prtatade om runt samma tid. Det är nästan altid kul att lyssna på när folket i min klass pratar på rasterna, säaskilt om Joel är med, han brukar ha en del kul saker att säga.
Vi hade idrott idag med. Vi gick upp till Ryds mortionscentrum och spelade frisbeegolf. Det var kul. Jag gick med Amanda och Sofie. Jag hade kul och jag hoppas verkligen att de också hade det.
Jag missade bussen hem och fick övertyga Lennart om att han skulle komma och hämta mig för att jag skulle hinna rida. Han var lite sur, men gick med på det.
Angårende ridningen, det gick bra. Vi var nera på ridbanan. Vi konditionstränade faktiskt inte, det är lite svårt när man ska dela ridbanan med min lillasyster. Följdaktligen blev inte Snowdrop särskilt svettig, men det gör inget. Jag får helt enkelt kondisträna på fredag (det är lektionsridning imorgon). Jag tror att det var skönt för både Snowdrop och mig att få göra något annat än att bara konditionsträna och gå i skogen.
Stegräkning idag: 15430 (tror jag, vet att det var 15 tusen och att det slutade på 30)
Kommentarer
Trackback
